Den där Carrie

Det här är ett litet klipp från i onsdags natt när bland annat Glate låser in Daniel och Abraham i tvättstugan, Daniel bokar tvätt-tid och kryper in i torktumlaren (som välter) med mera. Allt sker i onyktert tillstånd.

Finally hejsan... orkar jag ens skriva om torsdagens resa till Skellefteå? Totalt jävla kaos. Jag som var så glad över att bussresan bara skulle ta 3 timmar istället för 5. Men det slutade med ÅTTA TIMMAR I EN FÖRJÄVLIG JÄVLA BUSS. För det första var det ju snöstorm. Sen vet jag inte om ni hörde om den där olyckan utanför Luleå? Vi hamnade i alla fall i den kilometerlånga bilkön. Där fick vi stå i ca 2 timmar. När kön väl börjat röra på sig och vi får fara framåt en bit märker vi att bussen lagt av. Efter jävliga försök får alla gå ut och vi hjälps åt att putta bussen!!!! I typ ett år... tills vägen blev 2-filig... men det fixades ju inte för det. Och dörren funkade ju inte heller längre så den var öppen hela tiden och kylan strömmade in. Vår fantastiske busschafför plumsade ut genom snön över stock och sten för att söka hjälp. Under i stort sett hela tiden satt jag med lurar i öronen och spelade quadra pop, kände att det var bäst jag höll mig sysselsatt annars skulle jag få ett sånt där jävla psykbryt. Efter otaliga försök och svordomar gick bussen igång!! 20 minuter on the road sen la den av igen. Igång, av, igång, av. Och där flippade jag, ungefär som i bubbelbads-filmen. Vi fick oss till slut till Piteå, klockan var väl lite över 13. Då började folket inse att vi hinner inte i tid till Boda Borg på det här sättet. Så vi åt på Max, sen skulle de andra vända hem till Haparanda... gu så onödigt!! Hade dött om jag skulle tillbaka men som tur var skulle jag ju ändå till Skell bara 1 timma bort. Jenny också. Bussen skulle gå 14.05. Efter maten sprang vi till cp-bussen för att hämta väskorna MEN DÅ VAR DEN NATURLIGTVIS BORTA OCH SKULLE LAGAS. Grinkalas, vi stog och svor inne på busstationen då en ängla-tjej frågade vilken buss vi skulle ta. Och hon upplyste oss om att den var sen och inte avgått ännu. Äntligen lite tur!!!!!!!!!! Cp-bussen kom tillbaks och jag hoppade nöjt på kustbussen påväg till det ljuva hemmet. Var alltså framme kl 16 istället för den tänkta tiden, 12 på blanka förmiddagen... dom andra tappra Haparanda-resenärerna gick det lika dåligt för på tillbakavägen, så det slutade med att dom hoppade av och tog en RIKTIG buss istället. Asså fattigt svefi! Fixa en fungerande buss nästa gång istället för ett begagnat hippie-hak...

Nu mår jag bra. Hehe. Har inte gjort så mycket sen jag kom hem förutom att äta asgod mat, sett en miljon filmer och myst! :] Imorgon ska jag nog ut och leta julklappar, kan vara bra att börja tänka på sånt nu såhär i god tid och allt.



Mer om den här killens äventyr kommer snart.

Utgång i Finland igår... det var jättekul. Men inte lika kul idag. Har ont i huvet och allmän söndagsångest. Känslig och vill vara med alla jag saknar, varför är vi inte tillsammans? =( Vill gråta lite...

Denna ljuva tisdag bjöd på upptäcksfärd i Torneå, inhandling av pysselgrejer (LÄNGTAR!!!!), ett fett rep med the boys of doom, ett långt samtal med min moder och till sist finbesök i form av Jenny, Abraham och Johannes. Trevligt!!! Och när jag liks hade bäddat sängen och allt tog jag fram kameran efter att dom farit. Kom på att jag inte hett ut nå vettiga bilder på rummet än? Hehe men tro nu inte att det här är min "riktiga stil"... man gör det bästa med vad man har kan man väl säga i det här fallet. ;)

Här är i alla fall den hatade hallen. Jag ser den bara som ett litet mindervärdigt utrymme mellan utomhus och själva lägenheten, men folk lämnar ändå alltid dörren öppen imellan så det börjar alltmer accepteras som en del av det hela... den "riktiga" dörren är iaf där längst in till vänster. Anteckna!



När man kommer in ser man bland annat matgruppen, kylen och den "ofärdiga väggen" som jag väljer att kalla den. Och som ni säkert ser saknas det en klocka ovanför tavlorna.



Tavlorna då, som jag kanske är ensam i världen om att älska. Tillhör i varje fall min mamma sedan hon var ett litet barn! :)



Kakfat till smycken, lypsyl, nycklar och annat nödvändigt. Och en skyddsängel mamma gav mig "med tanke på allt som hänt mina vänner i Finland", haha!;D Gulligt och förhoppningsvis funktionellt.



Kokvrån! Helt okej för en mästerkock på min nivå. (Ska målas ett varv till).



Och vänder man på klacken ser man "gången" till det andra placet.



Påväg dit passerar man den lilla toaletten. Inte mycket att se.



Sen kommer man då till the place to be. "Soffan" är en dagbädd, alltså en säng egentligen. Eller ska jag säga "where the magic happens!"... mm mycke magic i Happis vetu. Tavlan är btw en tygbit från IKEA som jag ramat in.




Det är här man chillar. Tänkte ju måla om här inne, hatar de guld/vit/gula väggarna men det kändes jobbigt så vi smällde upp en stor tygbit istället.